Från och med den 1 januari 2022 skärps kraven för valphänvisning via SKV.
Två punkter är nya. Dels att lägsta ålder är angiven för både tik och hane vid parningstillfället, dels att tredje kullen med samma föräldrakombination inte förmedlas. I övrigt är punkterna omstrukturerade med tvingande punkter först och valfria alternativ sist.
- Samtliga ägare av kenneln ska vara medlemmar i SKV och ska anges i annonser och uppfödarlistor.
- Tiken ska vid parningstillfället ha uppnått en ålder av minst 18 månader. Hanen ska vid parningstillfället ha uppnått en ålder av minst 12 månader. *
- Inavelsgrad ska anges. Beräkning kan göras på SKK Avelsdata.
- Båda föräldradjuren ska stå med i annons om planerad parning.
- Tredje kullen med samma föräldrakombination förmedlas inte. **
- SKV tillåter inga annonser där valpkullens inavelsgrad överstiger 6,25% ***
- Aktuellt HD-index för kullen ska anges i de fall det finns. Beräkning kan göras på SKK Avelsdata.
- Valpgåvomedlemskap ska skänkas till svenska valpköpare som inte är medlemmar tidigare.
- Föräldradjurens resultat för HD-röntgen (inte index) får anges.
- År för ögonlysning för föräldradjuren får anges. För resultat hänvisas till SKK Hunddata.
- Föräldrars officiella titlar får anges.
*) Enligt SKK:s regel 2:5 får inte en hanhund/tik paras innan den uppvisar en vuxen individs fysiska mognad och beteende. Detta är individuellt och angivna åldrar i punkten är en absolut yngsta ålder för avelsdebut och inte rekommenderade åldrar. Med parning avses såväl naturliga som artificiella metoder som kan resultera i att tiken blir dräktig.
**) För att behålla västgötaspetsen sund och frisk för framtida generationer eftersträvas genetisk bredd, med stor spridning av arvsanlag i hela stammen. En av strategierna för detta är att inte ta mer än en normalstor kull efter samma föräldrapar. Om första kullen bestått av endast ett fåtal valpar kan det i undantagsfall vara motiverat att göra om samma kombination ytterligare en gång, men inte mer.
***) SKK:s rekommendationer avseende inavel
Mot bakgrund av de hälsorisker en hög inavelsgrad medför och med hänsyn till rasens långsiktiga utveckling bör parning mellan närbesläktade individer undvikas. Ett riktmärke är att aldrig para hundar som är närmare släkt än motsvarande kusiner. En sådan parning ger en inavelsgrad hos avkomman på 6,25 procent. Detta ska ses som en övre gräns och är inte en önskvärd procentsats. Om majoriteten av parningar ligger på denna nivå kommer inavelsökningen i rasen som helhet att bli för hög. Parning mellan förälder och avkomma samt mellan helsyskon är aldrig försvarbart och dessutom ett brott mot SKK:s grundregler.
Genom att begränsa inavelsgraden i varje enskild parning kommer även inavelsökningen, och förlusten av genetisk variation, i rasen som helhet att bli långsammare. En generell rekommendation, är att inavelsökningen i populationen inte ska överstiga 2,5 procent, beräknat över fem generationer (eller 0,5 procent per generation).
Frågor och synpunkter på skärpningen av reglerna för valphänvisning skickas till avelskom@vastgotaspets.se
